I golvet framför våra fötter satt metallplattor som dolde 1661 bränslestavar i en cirkel med tolv meters diameter. Bakom ett halvmeter -
tjockt fönster i väggen skyddade sig maskinoperatören, när han med
hjälp av en 300 tons robot dagligen bytte ett par, tre utbrända uranstavar som sedan måste kylas i vatten i fem år.
Ignalinas kärnkraftsreaktorer av Tjernobyl-modell skrämde Europa. Som ett villkor för Litauens EU-medlemskap tvingades landet gå med på stängning av den första reaktorn till nyår 2005 och den andra till nyår 2010. I utbyte bidrar EU till kostnaderna för avvecklingen.
Andrej Muchanov vakade över vad som en gång var världens största
reaktor. Men i hans blick syntes ingen stolthet. Ignalina var en
dödsdömd arbetsplats, trots att omfattande säkerhetsförbättringar
genomfördes och snart skulle vara klara.
– Då skulle den här reaktorn kunna köras i trettio år till, sade den
nedstämde operatören.
Litauen har tidvis fått fyra femtedelar av sin elektricitet från Ignalina. Inget annat land i världen har varit så beroende av kärnkraft.
De båda reaktorerna hade kapacitet för 1 500 megawatt var, den kraftigaste reaktormodellen i världen. Båda tillhörde den fjärde generationen av så kallade RBMK-reaktorer, medan Tjernobyls reaktorer
tillhörde den första tillverkade generationen. Personalen vid Ignalina
var noga med att understryka att de senare modellerna var mycket
säkrare och inte gick att jämföra med de första.
Nära fem år senare är jag tillbaka i Ignalina. Ettans reaktor står
stilla. Men omkring 500 personer arbetar med dess avveckling.6 Det
hörs ett brummande ljud inom de 60 centimeter tjocka väggarna i
reaktorbyggnaden, men det kommer från ventilationssystemet. Ett
par tusen av Ignalinas anställda har slutat sedan sist. Ändå producerar
kraftverket 30 miljoner kilowattimmar elektricitet om dagen, tre
fjärde delar av Litauens behov.
Kärnreaktionen tio meter under golvet hettar upp vatten till 300 grader och ångan driver två öronbedövande turbiner med generatorer som tillsammans alstrar 1 500 megawatt elektricitet vid full effekt.
Men denna väldiga kapacitet ska snart stängas.
– Alla inser hur dumt det är, säger Ignalinas vd Viktor Shevaldin
och skrattar uppgivet.
Enligt honom finns det inga säkerhetsskäl som talar för att stänga
den andra reaktorn 2009.
– Den kan köras säker till mitten av 2012, då kanalerna för
bränsle stavar måste bytas ut.
Men i Bryssel vill man inte höra på det örat. EUs energikommissionär
Andris Piebalgs är obeveklig.
– Det finns inte en chans. Reaktorn ska stängas till slutet av 2009.
I Ryssland finns elva liknande reaktorer. När de stängs tar vanligtvis nybyggda reaktor vid. Så är det inte i Litauen. Där hamnar
man i energi brist och enligt de mest pessimistiska bedömningarna
kan landets hela ekonomi stagnera eller gå i recession om energi -
priserna skulle trefaldigas 2010.
– Ryssland är ett utvecklingsland där man måste tänka på kostnaderna,
men vi är ett utvecklat land som inte behöver bry oss om
kostnader, säger Ignalinachefen Viktor Shevaldin ironiskt.
Under den jovialiska ytan döljer han frustration. Regeringen i Vilnius har misslyckats med att förebereda för den dramatiska omställning
som man känt till i åratal.
När Tvåans reaktor stängs i Litauen, är det som om Sverige över en natt skulle stänga av samtliga tio reaktorer och det mesta av vattenkraften. En kall vinter skulle det innebära en oerhörd energikris.
Litauen räknade med att ha en elkabel från Polen klar till 2010, men oenighet med grannlandet har försenat projektet flera år. Planerna på en elkabel till Sverige drar också ut på tiden, och Litauen och Lettland är inte överens om vart kabeln ska dras i Baltikum.
I Vilnius hoppades man i det längsta på att Bryssel skulle mjukna inför hotet att det lilla EU-landet Litauen utlämnas till Moskvas godtycke och bli beroende av rysk gas eller rysk el. Dessutom har man hoppats på klimatargumentet, att EUs strävan att minska utsläppen av växthusgaser skulle ge Ignalina respit. Europa behöver Ignalina för att uppfylla sitt klimatmål, menar regeringen i Vilnius. På kärnkraftverkets hemsida visas hur det skulle krävas åtta järnvägsvagnar med kol eller fem tankvagnar med olja för att ersätta en timmas elproduktion från Tvåans reaktor.
– Om vi stänger Ignalina kommer elsektorn att fylla hela landets
kvot av CO2-utsläpp 2012, säger Aleksandras Abisala som skött regeringens samtal med EU.
– Vi har inget alternativ till att förlänga Ignalinas drift.
Abisala menar att reaktorn i Ignalina kan köras säker ända till 2017.
Och han önskar att den kunde hållas i drift till dess en ny reaktor är
byggd där. Men det är omöjligt, det vet Abiðalas. Planerna på nybygge
av en eller flera reaktorer är kraftigt försenade. I Ignalina har man gjort i ordning platsen för en tredje reaktor, men regeringen i Vilnius har ingen färdig plan för bygget. Det är inte troligt att det finns någon ny reaktor färdig förrän kring 2020.
