grannland.com______________
 

     

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 Oppositionsledaren Nil Ushakov och premiärminister Valdis Dombrovskis.

Spelet om makten i Lettland

Av Arne Bengtsson, uppdaterad 01.10.2011

Nyvalet till parlamentet i Lettland gick som expresident Valdis Zatlers hade tänkt. Oligarkerna förlorade och Zatlers eget Reformparti blev större än premiärminister Valdis Dombrovskis Enhet.
 
Men två veckor efter valet finns ingen tydlig bild av Lettlands nästa regering. President Andris Berzins har just mött alla partiledarna och gett dem ytterligare en dryg vecka att forma en hållbar koalition.
 
Flera möjligheter är öppna.
 
Blir det en stark regering, som klarar Lettlands ekonomi? Får Dombrovskis sitta kvar som premiärminister? Ska ryssdominerade Harmonicentern eller lettiska Nationella alliansen bli tungan på vågen i en koalition med Zatlers och Dombrovskis?
 
-Vår partistyrelse har just beslutat att vi vill ha Harmonicentern som det tredje partiet i koalitionen, säger Daiga Holma som är pressekreterare för Zatlers Reformparti.
 
Reaktionen inom Enhet är delad. Enligt statsvetaren Daunis Auers vill en majoritet i Enhet ha en koalition med Nationella alliansen. Auers tror att Enhets enighet skulle hotas av en koalition med Harmonicentern.
 
-En koalition med Nationella alliansen, Zatlers Reformparti och Enhet är den mest troliga utgången, säger statsvetaren.
 
-Förhandlingarna med Harmonicentern har till största delen varit teater för att skapa intrycket att partiet på allvar övervägts, så att inte de ryska väljarna stöts bort ännu mer, menar Daunis Auers.
 
En annan viktig fråga är om den nya koalitionen verkligen kommer att bli fri från oligarkernas inflytande.
 
 
       
        Andris Skele                                         Aivars Lembergs                               Ainars Slesers
 
 
Ska man se till valresultatet, verkar det bli så. Ett oligarkstyrt parti är kvar i parlamentet, men det har krympt till 13 mandat. Efter valet 2010 fanns det två oligarkpartier med sammanlagt 30 mandat, och i valet fyra år tidigare fick oligarkerna Andris Skeles, Aivars Lembergs och Ainars Slesers tre partier tillsammans majoritet med 51 av 100 mandat.
 
Efter nyvalet den 17 september 2011 inleddes samtalen om en ny regering optimistiskt. Trots rivaliteten i valet beslöt premiärminister Valdis Dombrovskis parti Enhet och förre presidenten Valdis Zatlers Reformparti att bilda en högerliberal kärna i en ny koalition. Därmed blev de största block i parlamentet. De båda partierna var överens om stora ekonomiska frågor som strikt budgetdisciplin, att uppfylla löftena om lånebetalning till IMF och att införa euro 2014.

Ett treårigt program med stödlån från IMF, EU, Sverige med flera ska avslutas i december 2011. Lettland fick beviljat lån på 7,5 miljarder euro men har använt 4,4 miljarder. Det är Dombrovskis stränga budgetnedskärningar som begränsat upplåningen. Dombrovskis och Zatlers har nu tillsammans satt taket 3 procent - helst bara 2,5 - för budgetunderskottet 2012. Därmed kan Lettland bli redo för euro till 2014.

Socialdemokratiska Harmonicentern föreslog i valrörelsen bland annat uppräkning av pensioner, som skulle betalas med ökat budgetunderskott, uppskjuten lånebetalning och försenad euro. Partiet har även talat för en folkomröstning om euron, trots att Lettland i förhandlingar med EU lovat att införa euro.

Mellan dessa båda poler har mycket av förhandlingarna om en ny regeringskoalition rört sig. Under några dagar i Riga har jag följt samtalen och intervjuat huvudpersonerna.

 

Valdis Zatlers

Valdis Zatlers, som tidigare upplöst parlamentet och utlyst nyval, var till en början mycket nöjd.

-Vad vi ser nu är en förbättring av den politiska miljön i Lettland. Vi kan ha öppna och bra samtal. Det visar på mognad i den lettiska demokratin, sade Zatlers efter ett förhandlingsmöte.

 

Han stack inte under stol med vem han ansåg låg bakom förbättringen.

 

-Jag är nöjd över att detta är konsekvenserna av mitt beslut att upplösa parlamentet.

 

Frågan var då vilket det tredje partiet i koalitionen skulle bli, Nationella alliansen eller Harmonicentern?

 

-Det finns fördelar och nackdelar i båda kombinationerna. Det är omöjligt att säga vilken som är bäst, förklarade Karlis Sadurskis i Enhets förhandlingsdelegation.

 

-Eftersom Zatlers parti är större än oss, så har de det första draget. Vi reagerar på det, sade Sadurskis.

 

 

                            Valdis Zatlers valkampanj på en husvägg vid Frihetsgatan i Riga.

 

 

Det var ingen enkel fråga Zatlers ställdes inför. Lettisknationalisterna låg närmast Zatlers Reformparti och Enhet i ekonomisk och nationell politik, men de var kontroversiella ur EU-perspektiv. Harmonicentern däremot ville höja pensioner och budgetunderskott, skjuta på IMF-betalning och försena euron. Dessutom var partiet kontroversiellt för de flesta letter genom att det dominerades av ryskspråkiga väljare och politiker och hade samarbetsavtal med Vladimir Putins parti i Ryssland. Å andra sidan hade Harmonicentern blivit valets största parti och kunde bidra till en bred koalition.

 

Dilemmat var svårt, men samtalen med Harmonicentern gick mycket bra, hävdade Zatlers.

 

-Ja, när det gäller innehåll, öppenhet och programdiskussion. Men det är många ämnen, och vi är inte eniga i allt.

 

Är det möjligt för er att gå i koalition med Harmonicentern?

 

-Inga kommentarer just nu. Vi måste se slutet på samtalen.

 

Det känsliga beslutet att välja den tredje koalitionspartnern ville Enhet lämna till Zatlers. Men han kom inte så långt. Det visade sig snart kärva även mellan Zatlers Reformparti och Dombrovskis Enhet.

 

Enhets partiledare Solvita Aboltina var mycket besviken på Zatlers.

 

-Vi måste diskutera allvarligt med Zatlers parti vad deras nästa drag är, vilken plan de har, sade Aboltina efter ett förhandlingsmöte.

 

Hon hade varit djupt besviken på Zatlers en gång tidigare. Det var när han som president upplöst parlamentet, utlyst nyval och bildat ett eget parti. Zatlers uttalade avsikt att få slut på oligarkinflytandet drabbade även Aboltinas Enhet, som regerat med oligarken Aivars Lembergs parti.

 

Aboltina hade vädjat till Zatlers att gå med i Enhet inför nyvalet, hon hade till och med erbjudit honom partiledarposten. Men han gick sin egen väg. Aboltina uppfattade det som ett svek och anklagade Zatlers för att vara ute efter egen partipolitisk framgång.

 

 

                                                      Koalitionssamtal i parlamentet i Riga.

 

 

Harmonicentern

 

Den högerliberala väljarkåren splittrades, och Enhet minskade från 33 till 20 mandat i nyvalet. Därmed kunde vänsteroppositionella Harmonicentern vinna valet och bli största parti med 31 mandat, precis som dess partiledare Nil Ushakov förutspått.

 

Ushakov hade varit mycket segerviss på valdagen.

 

Vinner Harmonicentern i kväll?

 

- Ja.

 

Kommer ni att sitta i nästa regering?

 

- Ja.

 

Kan ni kompromissa med premiärminister Dombrovskis Enhet, trots deras villkor att ni ska erkänna sovjetockupationen?

 

- Vi är öppna för att förhandla och kompromissa med alla partier utom nationalisterna (Nationella alliansen).

 

Men det räcker inte att bli största parti. Zatlers Reformparti gick från noll till 22 mandat och utgjorde tillsammans med Enhet ett block på 42 mandat. Zatlers fick initiativet i regeringssamtalen.

 

Men hans kandidat till posten som premiärminister, den politiskt oerfarne företagaren Edmunds Sprudzs, hamnade i skuggan av den erfarne premiärministern Valdis Dombrovskis från Enhet.

 

Vem ska bli premiärminister?

 

-Det är en bra fråga, konstaterade Sprudzs efter det första mötet med Enhet.

 

-Men viktigast nu är att forma en ny politik. Därför har vi bara talat om program i dag. Först när vi är överens om det och redo att skriva under, är det dags att tala om premiärminister.

 

Är du fortfarande Reformpartiets kandidat?

 

-Ja.

 

Och ni kommer att driva det?

 

-Ja.

 

Om förtroendet mellan Aboltina och Zatlers var skört då koalitionsförhandlingarna startade, så verkade det bli känsligt även mellan Dombrovskis och Sprudzs. Kroppsspråket efter mötena avslöjade att Dombrovskis kände sig störd av nykomlingen, och Sprudzs i sin tur verkade en aning osäker.

 

 

                                                      Aboltina, Dombrovskis, Zatlers och Sprudzs.

 

 

Zatlers däremot tycktes trygg i sin roll som ledare av koalitionssamtalen. Men så gjorde han åter ett oväntat drag. Hans delegation mötte Harmonicentern på egen hand utan att informera  Enhet, och han bröt överenskommelsen med Enhet om arbetsgrupper mellan de två partierna. Utan samråd inbjöd han både Harmonicentern och Nationella alliansen till parallella arbetsgrupper.

 

 

Solvita Aboltina

 

Enhets ledare Solvita Aboltina miste tålamodet. Hon såg bister ut och undrade om Zatlers tänkt sig att skriva två parallella regeringsförklaringar.

 

Är du besviken på Zatlers – igen? frågade jag.

 

-Jaa!

 

-Men publicera inte det, lade Aboltina till.

 

Jag lovade inget.

 

-Det är en onormal situation att diskutera i parallella arbetsgrupper. Varför? Vad är det frågan om? Vi kom överens i går om ett upplägg, och så plötsligt träffas Zatlers Reformparti och Harmonicentern.

 

Kan ni fortsätta förhandla med förtroende, eller är en del av det borta?

 

-Det är mycket konstigt. Vi måste diskutera det i vår styrelse och med Zatlers parti. Det är naturligt efter ett val att partier går sina egna vägar, men vi måste hitta gemensam mark.

 

I det kärva läget talades det om att premiärminister Dombrovskis Enhet till och med kunde tänkas gå i opposition och låta Zatlers Reformparti bilda egen koalition med Harmonicentern. Då kunde Zatlers misslyckas och Dombrovskis skulle framstå som nationens räddare på nytt.

 

Men Enhets ledare Solvita Aboltina menade att det satt långt inne.

 

-Vi är ett mycket ansvarsfullt politiskt parti. Vi förstår vad Enhet-regeringarna har betytt. Vi förstår vårt ansvar för den ekonomiska politiken. Så vi kommer att fortsätta samtalen så länge det är möjligt, sade Aboltina.

 

Hon trodde inte att Zatlers Reformparti skulle våga bilda en regering ensam med Harmonicentern. Det var politiskt riskfyllt.

 

-Jag tror inte det blir en regering med bara 53 mandat. Den skulle bli mycket bräcklig. Och jag är inte säker på att de ens har 53 mandat.

 

 

Storkoalition?

 

Sandra Sondore Kukule från Zatlers Reformparti berättade att Aboltina i samtalen sagt att Enhet inte stöder införandet av direkta presidentval.

 

Det var en viktig signal om förtroendeklyftan mellan Aboltina och Zatlers. Förändringar av konstitutionen är en hjärtefråga för Zatlers. Han vill att folket och inte parlamentet ska välja president, och han vill bli Lettlands första folkvalda statschef. Det framgår på partiets hemsida. Därför är det viktigt för Zatlers parti att kunna bilda en stor koalition med minst 67 mandat, så att parlamentet kan rösta igenom grundlagsändringar.

 

När Enhets ledare Solvita Aboltina markerade sitt missnöje var det naturligt att hon gjorde det genom att säga nej till Zatlers hjärtefråga. Men Sandra Sondore Kukule underströk att Zatlers Reformparti ville ha konstitutionella förändringar inte bara med tanke på direkt presidentval.

 

-Vi vill också ha öppen röstning i parlamentet, vi vill upphäva parlamentarisk immunitet, och vi vill att en ny regering ska röstas in omedelbart om den gamla regeringen röstas bort, förklarade hon.

 

En storkoalition med minst 67 mandat kan i praktiken bara bildas av Zatlers Reformparti, Enhet och Harmonicentern. De skulle få 73 mandat tillsammans. Men både i Zatlers Reformparti och i Enhet finns det flera framträdande politiker som är emot en koalition med Harmonicentern. Reformpartiets parlamentariker Valdis Liepins har krävt att Harmonicentern bryter med Putins parti i Ryssland och med Alfred Rubiks socialistparti i Lettland. Rubiks är den gamle kommunistledaren, som försökte göra militärkupp 1991. Hans exkommunistiska socialistparti är nu en del av Harmonicentern. Själv är han EU-parlamentariker och hans två söner sitter i Lettlands parlament för Harmonicentern.

 

 

                                                                   Aleksei Loskutov

 

 

I Enhet har visserligen två starka motståndare till en koalition med Harmonicentern slagits ut i nyvalet, utrikesminister Girts Valdis Kristovskis och kulturminister Sarmite Elerte. Men oenigheten kring Harmonicentern är fortfarande stor i Enhet.

 

-Vi måste ha mycket hårda diskussioner i partiet, inte bara styrelsen utan vi kommer att inbjuda folk från regionerna, säger partiledaren Solvita Aboltina som flera gånger uttalat sig för en historisk koalition med vänstern.

 

Inflytelsrika Enhetspolitiker som EU-parlamentarikerna Sandra Kalniete och Krisjanis Karins har mycket bestämt uttryckt sin oro för en koalition med Harmonicentern. Karins vänder sig mot Harmonicenterns ekonomiska politik och har liknat partiet vid ett ”fyllo som lånar för att fortsätta dricka” (intervju i dagstidningen Diena). Han har också pekat på det faktum att partiet har samarbetsavtal med premiärminister Vladimir Putins parti i Ryssland. Det avtalet har blivit än mer kontroversiellt efter beskedet att Putin åter tänker bli rysk president. Det har länge pågått debatt om hur Harmonicenterns förhållande till Moskva egentligen ser ut, och den debatten kommer att hårdna om det blir skarpt läge med Harmonicentern på väg in i Lettlands regering. Den kände politiske kommentarorn Aivars Ozolins menar att Harmonicentern skulle bli "Putins trojanska häst" i Nato och EU (krönika i nyhetsmagasinet IR).

 

Blands Enhets förespråkare för koalition med Harmonicentern finns Aleksei Loskutov, tidigare chef för antikorruptionsbyrån Knab.

 

-Det är bra att bjuda in Harmonicentern att ta del i impopulära beslut. Det är också bra för våra relationer till Ryssland. Förhoppningsvis skulle det tysta en del argument mot Lettland. Och i EU skulle man inte välkomna en regering med nationalisterna, som är främlingsfientliga, sade Loskutov.

 

 

Sovjetockupationen

 

Frågan om erkännande av den sovjetiska ockupationen stoppade koalitionsamtal mellan Enhet och Harmonicentern efter valet i oktober 2010. Många trodde att det skulle bli på samma sätt efter nyvalet i september 2011. Men dagen före valet uttalade Harmonicenterns ledare Nil Ushakov det magiska ord, som suttit så långt inne. Vid en internationell konferens i Riga talade han på engelska om  "50 years of Soviet occupation".

 

Efter ett förhandlingsmöte mellan Enhet och Harmonicentern berättade justitieminister Aigars Stokenbegs att Ushakov i mötet upprepat att sovjetväldet var en illegal ockupation, men att det inte finns några ockupanter i dag.

 

Dessutom har Ushakov under samtalens gång förklarat att Harmonicentern kan tänka sig att att kompromissa om budgetunderskott, IMF och euro. Där ryker mycket av partiets valmanifest, och frågan är vad väljarna kommer att säga. Harmonicenterns partiledare Nil Ushakov och gruppledaren i parlamentet Janis Urbanovics visade sin orutin, när de redan i förhandlingarnas inledning avslöjade var de kan kompromissa och var de röda linjerna går. Kvar av absoluta ekonomiska krav är indexering av pensioner år 2012, det vill säga att de lägsta pensionerna ska räknas upp i förhållande till prisstegringar. Det säger Enhet nej till, eftersom man menar att det skulle spräcka budgeten.

 

Justitieminister Aigars Stokenbergs log, när jag efter förhandlingarna frågade honom hur samtalen med Harmonicenterns ledare varit. 

 

-De är mycket flexibla, konstaterade han.

 

De vill in i regeringen?

 

-Ja.

 

Enhets ledare Solvita Aboltina bekräftade vad Ushakov sagt om ockupationen. Samtidigt hade Ushakov krävt att Enhet skulle förklara att det inte längre finns några ockupanter. Plötsligt såg det ut som om han vridit historievapnet ut Enhets hand och själv ryckt åt sig det. Nu var det inte längre Harmonicentern utan Enhet som måste uttala en svår formel.

 

 

Frihetsmonumentet i Riga, symbol för Lettlands självständighet.

 

 

-Det är inte lätt att säga till letter att det inte finns några ockupanter. Många anser att det finns det, sade Solvita Aboltina.

 

- Vi ska fortsätta att samtala om hur det ska formuleras. Det finns redan uttalat i 4 maj-deklarationen (från 1990) om självständighetens återupprättande, att alla har samma rätt (i Lettland).

 

Har Harmonicentern sagt tillräckligt i frågan?

 

-Sakta talar de offentligt om detta, hur de vill uttrycka det. Men vi behöver inte bara ord.

 

Vad behöver ni?

 

-Vi behöver en försäkran om att lettiska är det enda (officiella) språket. Vi fortsätter att samtala om detta.

 

Kommer ni att lösa den frågan?

 

-Ja, vi kommer att bli överens genom samtalen.

 

 

Skatter och utbildning

 

Försvarsminister Artis Pabriks, som också tillhör Enhet, argumenterade efter valet i oktober 2010 för en koalition med Harmonicentern. Men han är inte längre lika entydig.

 

-Jag är tvehågsen. Vi har problem på tre fronter: med Harmonicentern, med Nationella alliansen och med det stora antal icke-profesionella politiker som valts in för Zatlers parti.

 

Pabriks döljer inte sin besvikelse mot Zatlers upplösning av parlamentet. Han menar att det var populism.

 

-Problemet i det här landet är den låga kvaliteten på den politiska kulturen. Politikerna måste inte bytas ut varje år. Det kom in 60 nya ledamöter av 100 förra valet. Är alla dessa redan odugliga och måste bort?

 

-Jag är väldigt kritisk mot Zatlers populism, sade Pabriks.

 

Men det fanns även rent politiska motsättningar mellan Zatlers Reformparti och Dombrovskis Enhet.

 

- Vi är oeniga framför allt på två områden, utbildning och skatter, förklarade Enhets ledare Solvita Aboltina.

 

Det handlade om de förslag som lagts fram av Zatlers kandidater som utbildningsminister och finansminister, Roberts Kilis respektive Vyacheslav Dombrovsky. Båda är akademiker och undervisar vid Stockholms handelshögskolas dotterskola i Riga.

 

Många är överens med Roberts Kilis om att den högre utbildningen är i behov av genomgripande reform, men hans förslag till finansiering är kontroversiellt. Han och Zatlers Reformparti föreslår en form av statliga studielån, som anses bli mycket dyra. De följer inte riktigt den svenska modellen utan anknyter till en australisk modell.

 

Skatterna är också kontroversiella. Vyacheslav Dombrovsky vill sänka inkomstskatten med hela nio procent och samtidigt höja fastighetsskatten rejält.

 

I de expertgrupper som Zatlers Reformparti och Enhet bildat, har dock partierna närmat sig varandra både när det gäller utbildningen och skatterna. Men det återstår fortfarande en del skillnader.

 

 

 Valdis Dombrovskis valtalar på storskärm.

 

 

 

Nationella alliansen

 

Medan Zatlers, Aboltina och Ushakov kämpade med att lägga ett koalitionspussel, kunde

Nationella alliansens ledare Raivis Dzintars närmast luta sig tillbaka och invänta utgången. Hans parti hade nästan fördubblats till 14 mandat i parlamentet, och om planerna på en storkoalition misslyckades skulle Nationella alliansen troligen bli aktuell för regering.

 

Dzintars har inte mycket till övers för rysktalande politiker. Han vill framför allt inte se dem i regeringen, där han är övertygad om att de skulle bli Kremls förlängda arm. Människor som inte talar lettiska verkar över huvud taget inte så populära hos honom. Utländska journalister till exempel är han ganska ointresserad av och svarar gärna inte på frågor från oss. Han säger att han inte talar tillräckligt bra engelska, men det gör han.

 

Efter ett förhandlingsmöte gav han dock ett kort svar på en fråga från mig.

 

Vilka är era chanser att komma in i regeringen?

 

-Fifty fifty.

 

Oddsen förbättras möjligen efter hand. Tiden talar kanske för Nationella alliansen.

 

Någon annan som valt att ligga relativt lågt, låta Zatlers ta initiativ och kanske göra misstag, är premiärminister Valdis Dombrovskis. Medvetet har han låtit den oerfarne Zatlers ta initiativ i förhandlingarna i förtröstan på att tiden talar för Dombrovskis egen erfarenhet.

 

Men samtidigt som koalitionssamtalen pågått, har den ekonomiska och ledningsmässsiga krisen i delstatliga flygbolaget air Baltic utvecklats till en mardröm för Dombrovskis. Han har skjutit på problemen och inte framstått som den handlingskraftige regeringschef partiet valkampanjade för. Dombrovskis är bästa premiärminister, hette det på affischerna. På andra stod det: Dombrovskis + Lettland = Hållbar utveckling.

 

 

 

 

Valdis Dombrovskis

 

Tiden kan i värsta fall rinna ifrån Dombrovskis. Det har spekulerats i att han kan tvingas att lämna sin post till någon utanför partierna, en opolitisk regeringschef.

 

Kanske skulle han inte vara enbart besviken i så fall. Hans parti har trots allt krympt rejält, och att leda nästa regering i Lettland blir ingen dans på rosor. Nästa års budget ska bantas med 100 miljoner lats, över en miljard kronor, plus en okänd jättesumma för att rädda air Baltic. Med dystra prognoser för euron och världsekonomin lär det bli en mycket tuff uppgift att ta Lettland vidare upp ur landets djupa kris och lotsa nationen in i eurozonen.

 

Efter Lettlands BNP-ras med 25 procent från 2008 till 2010, vände visserligen ekonomin i fjol och prognosen för 2011 är över 4 procents tillväxt. Men budgetnedskärningarna under krisåren har försvagat förutsättningarna för långsiktig tillväxt. Dessuotm visar en färsk studie från Lettlands universitet att 150 000 — 250 000 människor emigrerat sedan år 2000. Strömmen ut har varit starkast de senaste krisåren. Eftersom Lettland också har rejält födelseunderskott, minskar befolkningen oroväckande, och en folkräkning 2011 har funnit endast 1,9 miljon invånare.

 

I det pessimistiska läget var det inte så märkligt att regeringskoalitionen gick starkt tillbaka i nyvalet i september. Enhet och De grönas och böndernas förbund miste tillsammans 22 mandat, samma antal som det nybildade Zatlers Reformparti vann.


Hur såg då Dombrovskis på valresultatet, som innebar en rejäl tillbakagång för Enhet?

 

-Huvudmålet är uppnått. De partier som blockerat rättssystemet har inte längre majoritet. Det är positivt, sade Dombrovskis.

 

 

 

                                                      Oligarken Ainars Slesers slogs ut ur parlamentet.

 

 

Han syftade på oligarkpartierna. Andris Skele har beslutat lägga ner sitt parti, Ainars Slesers parti röstades bort ur parlamentet, och Aivars Lembergs parti De grönas och böndernas förbund miste nästan hälften av sina mandat i nyvalet.

 

Dombrovskis var lättad över att den problemfyldla koalitionen med Lembergs parti var över. När Enhet och De gröna höll samtal efter nyvalet blev det ett kort möte. Dombrovskis och De grönas gruppledare August Brigmanis kom ut närmast uppsluppna och berättade att de beslutat gå skilda vägar. Eftersom Zatlers Reformparti inte kunde tänka sig att regera med Lembergs parti, så kunde inte heller Enhet göra det.

 

Skilsmässan verkade lycklig. Inget annat förhandlingsmöte hade följts av så glada miner. Jag undrade om Brigmanis lyckliga uppsyn berodde på att tvångsäktenskapet äntligen var över.

 

Han skrattade.

 

-Vi är mindre efter valet. Det kan bli besvärligt. Nu kanske vi kan få lite semester.

 

 

Aivars Lembergs

Det verkade nästan som om oligarken Aivars Lembergs gett upp. Han kom inte till mötet. Det såg ut som om Zatlers hade lyckats i sin strävan att få bort oligarkerna.

 

-De partier som står för rättstaten är starkare nu än förut. Enhet och Zatlers Reformparti har 42 mandat mot Enhets tidigare 33, förklarade Dombrovskis.

 

Det var ett erkännnande till Zatlers, som fått mycket kritik från Enhets ledare Aboltina för att han bildade sitt eget parti och därmed tog röster från Enhet. Två blir större än en, försvarade sig Zatlers. Nu erkände Dombrovskis att Zatlers hade rätt.

 

Så Zatlers aktion var bra?

 

-Vi stödde Zatlers aktion att upplösa parlamentet.

 

Det var så långt Dombrovskis sträckte sig. Zatlers partibildning kommenterade han inte.

 

Två veckor efter nyvalet är det mesta fortfarande osäkert. Spekulationerna är många, och det talas till och med om att Lembergs parti kan bli aktuellt för den nya koalitionen. I så fall skulle Zatlers hamna i opposition.

 

Det är nog inte den troligaste utgången. Å andra sidan har det hänt förr att Lembergs räknats ut för tidigt.

 

 

                                                   Aivars Lembergs parti är kvar i parlamentet.

 

     

     Nyval till Lettlands parlament  

   17 september 2011

    Parti                                                 Procent      Mandat
   
    Harmonicentern                                 28,4             31  ( +2)
    Zatlers Reformparti                           20,8            22  (+22)
    Enhet                                                    18,8            20  (-13)
    Nationella alliansen                             13,9            14  ( +6)
    De grönas och böndernas förbund    12,2            13   ( -9)
    Källa: Centrala valkommissionen.